Nulägesrapport
I brist på ork att hämta mobilen och lägga upp bilder från diverse sömnadsprojekt kommer här några bilder ur min almanacka.
Ja, jag har inte så mycket ork just nu utan känner bara för att sitta framför datorn tills Juha kommer hem från jobbet om en dryg timme, kanske en och en halv. Det finns dock en orsak till att jag inte har energi, vilken är att jag har diskat, dammsugit och torkat av saker. Plus att jag har packat upp våra nya möbler som kom igår. Det rör sig om två byråer och två set med bord till vardagsrummet. Synd var bara att en av byråerna had blivit slagen på ett hörn i frakten. Jag kanske ringer till Mio imorgon och frågar om man kan göra något åt det, när jag skulle ringa idag hade de redan stängt.
Vi har för övrigt tagit tag i en riktigt bra och trevlig försäljare där på Mio som alltid hjälper oss. Hon var lite inne på att jag skulle sy en klänning till henne och hennes väninna, men jag tror att budgeten talade mot den idén. Synd tycker jag eftersom det hade vart både roligt och trevligt. Men jag har mycket att sy och får ha det roligt med det istället.
Nu när jag ändå har berättat lite om idag kan jag passa på att kort nämna mitt besök på arbetsförmedlingen. Jo, jag var där igen. Men den här gången skulle jag bara lämna en blankett för att få ut pengar. Dock så hade jag två blanketter som skulle skickas in samtidigt och fick därför vänta i kö i tio minuter en kvart för att få ett gem. Ja, det är sant. Jag trodde jag kunde få en underskrift direkt men icke. De gör på ams som de gör på ams och jag kommer nog alltid att vara irriterad när jag ska dit. Bara atmosfären är ju negativ och betyngande. Det faktum att de andra som jobbade i och runt service-disken bara stod och pratade skitsnack med varandra hjälpte ju inte för att bättra på erfarenheten. Men men, vad är en bal på slottet som askungen säger.
Nu ska jag nog kika lite på vampyr-forumet igen. Att skriva är kul och givande och då jag inte är på dåligt humör längre kan det vara skönt att göra något man tycker om ändå =)
Hejsan hoppsan!
PS. Av någon anledning så blev det helt fel med mellanrumen i mitt föregående inlägg. Jag får ursäkta, det måste varit svårt att läsa det när det var så ihoptryckt. Nu är det fixat i alla fall om ni nu skulle vilja läsa det igen, alternativt inte har läst det. DS.
Ja, jag har inte så mycket ork just nu utan känner bara för att sitta framför datorn tills Juha kommer hem från jobbet om en dryg timme, kanske en och en halv. Det finns dock en orsak till att jag inte har energi, vilken är att jag har diskat, dammsugit och torkat av saker. Plus att jag har packat upp våra nya möbler som kom igår. Det rör sig om två byråer och två set med bord till vardagsrummet. Synd var bara att en av byråerna had blivit slagen på ett hörn i frakten. Jag kanske ringer till Mio imorgon och frågar om man kan göra något åt det, när jag skulle ringa idag hade de redan stängt.
Vi har för övrigt tagit tag i en riktigt bra och trevlig försäljare där på Mio som alltid hjälper oss. Hon var lite inne på att jag skulle sy en klänning till henne och hennes väninna, men jag tror att budgeten talade mot den idén. Synd tycker jag eftersom det hade vart både roligt och trevligt. Men jag har mycket att sy och får ha det roligt med det istället.
Nu när jag ändå har berättat lite om idag kan jag passa på att kort nämna mitt besök på arbetsförmedlingen. Jo, jag var där igen. Men den här gången skulle jag bara lämna en blankett för att få ut pengar. Dock så hade jag två blanketter som skulle skickas in samtidigt och fick därför vänta i kö i tio minuter en kvart för att få ett gem. Ja, det är sant. Jag trodde jag kunde få en underskrift direkt men icke. De gör på ams som de gör på ams och jag kommer nog alltid att vara irriterad när jag ska dit. Bara atmosfären är ju negativ och betyngande. Det faktum att de andra som jobbade i och runt service-disken bara stod och pratade skitsnack med varandra hjälpte ju inte för att bättra på erfarenheten. Men men, vad är en bal på slottet som askungen säger.
Nu ska jag nog kika lite på vampyr-forumet igen. Att skriva är kul och givande och då jag inte är på dåligt humör längre kan det vara skönt att göra något man tycker om ändå =)
Hejsan hoppsan!
PS. Av någon anledning så blev det helt fel med mellanrumen i mitt föregående inlägg. Jag får ursäkta, det måste varit svårt att läsa det när det var så ihoptryckt. Nu är det fixat i alla fall om ni nu skulle vilja läsa det igen, alternativt inte har läst det. DS.
Hoppsan
Dåtid
Varför jag var irriterad just då var för att jag hade vart på ett informationsmöte på arbetsförmedlingen, eller arbetslöshetsföreningen som några vänner i "korv och bärs-revyn" på Arbis kallade dem. När jag kommer till arbetsförmedlingen, vilket jag kommer referera till som "ams" hädanefter, så byggs långsamt ett stort hat och obehag upp inom mig. Jag klagar tyst i mitt huvud på att de är försenade, även om det bara rör sig om minuter, och att de har tråkiga lokaler fulla till bredden med brustna drömmar, hot om att sätta folk på bidrag resten av deras bistra liv och personal som inte alls vill hjälpa utan mest fördöma och klaga. Att alla besökare ser uppgivna och dystra ut hjälper inte för att bättra på stämningen.
Jag tänker att jag bara ska vara där en stund, informationen ska visserligen ta en och en halv timme enligt ams beräkningar men jag borde kunna hålla ut, jag kommer ju att få reda på vad jobb- och utvecklingsgarantin är för något. Eller det var vad jag i min optimism, funnen under min tid vid studiefrämjandet, en fristående aktör för arbetssökande, trodde. Det visade sig vara ett mycket naivt hopp då informationen jag fick var ett häfte med papper utdragna direkt från deras hemsida på internet. Om det var det det rörde sig om hade jag lika gärna kunna klicka på en endaste länk och sparat på regnskogen på köpet. Mannen som talar försöker göra rätt för sig genom att som hastigast gå igenom vad som står i häftet, dock inte tillräckligt utförligt, jag kommer bli tvungen att läsa allt ändå om jag vill veta vad som står.
Detta tar en halvtimme vilken följs av en halvtimmes genomgång om hur man fyller i blanketten som skall skickas till försäkringskassan för att få medlidande bidrag av staten. Det är då den blankett jag under ett år redan har fyllt i varje månad. Men, tänker jag lite argt men envist om att något skall jag få ut av detta möte, jag kommer ju i alla fall få reda på vilken handläggare jag har och då kan jag gå vidare med Arbis. Det är nämligen så att jag skall få anställning där men jag måste prata med ams först eftersom jag kommer gå på nystartsjobb och kanske även särskilt anställningsstöd och det är de som beslutar om det går bra eller inte. "Lurad!" Är det någon som skriker, inte bokstavligt så klart men det känns som en djävul sitter och hånar mig på axeln, för mannen i skjorta och slips säger att vilken handläggare jag har vet han först imorgon. Nästa vecka, säger han, kommer jag förmodligen få en kallelse till ett möte med min handläggare och sedan efter det ska jag komma till ams åtta timmar varje dag, mellan sju och femton.
Det var droppen. Jag biter ihop för att inte säga något utomordentligt dumt och otrevligt, tar på mig min trench-coat som jag knyter bakom ryggen och min svarta sjal med vita dödskallar, tar min skinnväska och drar. Jag är i alla fall snyggast i lokalen. Med snabba steg styr jag in mot staden igen, skickar ett dystert mess till min man och går in på New Yorker. Ilskan ligger och bubblar inom mig och jag tycker att när jag går borde den ledas ned i marken, rinna av som regn på blanka stenar, men den ligger kvar och den gror. Jag köper två tjocktröjor, en röd och en gul som jag sedan kommer att vara glad över då jag trivs i starka färger, men just i den stunden ser jag mig själv utifrån som en parodi på en shop-aholic. "Om jag får handla lite, köpa en topp eller ett par fina trosor, så kommer allt att bli bra, jag kommer må bra igen". Det är ungefär så humoristisk jag orkar med att vara inne i mig själv och jag går i blåsten upp till Arbis, jag har ju faktiskt ett jobb att sköta.
När jag kommer dit ser Robin med en gång att jag är upprörd och hann påpekar det, vilket i sig inte stör mig utan faktiskt minskar den onda besten Args hunger och det känns lite bättre. Någon jag respekterar uppmärksammar mig, han känner medlidande och hjälper till. Det är skönt att han lyssnar på vad jag har att säga på en gång, förstår, säger att han ska prata med min handläggare och ta hand om allt, jag behöver bara finnas just nu. Jag äter ett äpple och går ut i syan.
Det är här jag gör mitt försök att mobil-blogga, som tidigare nämnt så går det inget vidare. Jag hade tänkt kanalisera min ilska in i orden men mina medel var otillräckliga. Jag sätter på Arch Enemys "Doomsday machine" på ganska hög volym, undrar så här i efterhand om det hörs ut genom glasen i fönstren till gatan utanför, och det känns lite bättre.
Nutid
Påskledighet
På lördag hoppas jag på en riktigt trevlig dag med Juha, kanske med inslag av rollspel. På söndag vet jag i alla fall att det blir skuggspring igen och det ska bli intressant. Spel ledaren har ändrat om min karaktär lite och jag är sugen på att se hur det blev. Om du vill veta vad skuggspring är, även kallat Shadowrun, kika in på Juhas blogg, jag tror han har skrivit något om det.
Ikväll ska jag skriva ett svar till vampyren Trevor på forumet, kanske titta lite på Projekt Runway och/eller sy något och ta det lugnt resten av kvällen. Förmodligen kommer jag att leka uggla långt in på natten då Juha inte kommer hem förrän sju imorgon bitti.
Hej så länge.
PS. Jag hörde från Sandra att det inte gick att kommentera så jag ändrade inställningarna så att jag måste godkänna kommentarerna innan de visas. Förhoppningsvis kommer detta extra moment att få det hela att fungera igen. Om inte så skulle jag vara tacksam för ett mejl eller msn-meddelande för att få reda på att det inte fungerar. DS.
Inte som jag tänkt mig
Nej det blev bara inte så som jag hade tänkt att det skulle bli. Igår när jag kom hem från jobbet skulle jag ju skriva blogg, dammsuga och tvätta. Men med mobilen på laddning kunde jag inte föra över bilderna, en ursäkt kanske eller så är det helt enkelt så att jag inte ville skriva senare på kvällen. Dammsugningen sköts upp till förmån för diskande och handtvätt samt lite matlagning och tvätten uteblev på grund av att det inte fanns någon tvätt-tid. Det tycks vara så att där vi bor nu måste man boka tvättpass en vecka eller mer i förväg om man ska få den tid man vill ha/kan tvätta på. Jag då som är en sådan person som gör vad jag känner för för studen och ofta bara tar dagen som den kommer, har lite svårt för det men jag får väl lära mig. Som Darwin sa "survival of the fittest", den starkaste överlever och det är väl ändå den som kan anpassa sig efter situationen? Kanske en extrem liknelse, en tvätt-tid och en kamp om överlevnad väger inte lika tungt i vågskålen, men ändå, tankar kommer inte alltid i rätt styrka om man kan säga så.
Träningen då, den har jag inte skrivit om men det är i alla fall så att jag har bett syster yster om ett träningsprogram och snäll som hon är gjorde hon ett för hemma träning och ett för gymmet. Jag hade, ivrig för en gångs skull när det gäller motion, tänkt att pröva gymmet idag, men snuva, ont i halsen och allmän matthet tyckte annorlunda. Men jag är i alla fall inte döendes eller ens sängliggande. Jag kunde jobba även om det stundom var segt och då tänker jag inte klaga heller, det är ju faktiskt så att det kommer fler dagar =)
Nu ska jag titta lite på Project Runway Canada bara för att det är kul. Om det skulle hända att jag får lite inspiration så är ju inte det fy skam heller.
På återseende.
Träningen då, den har jag inte skrivit om men det är i alla fall så att jag har bett syster yster om ett träningsprogram och snäll som hon är gjorde hon ett för hemma träning och ett för gymmet. Jag hade, ivrig för en gångs skull när det gäller motion, tänkt att pröva gymmet idag, men snuva, ont i halsen och allmän matthet tyckte annorlunda. Men jag är i alla fall inte döendes eller ens sängliggande. Jag kunde jobba även om det stundom var segt och då tänker jag inte klaga heller, det är ju faktiskt så att det kommer fler dagar =)
Nu ska jag titta lite på Project Runway Canada bara för att det är kul. Om det skulle hända att jag får lite inspiration så är ju inte det fy skam heller.
På återseende.
Måndag igen och igen
Måndag igen. Det tycks mig just nu som att det blev många måndagar i rad där. Nu har jag nämligen vart på Arbis fem dagar i rad, en helt vanlig arbetsvecka alltså, förutom att jag skippade måndag och tisdag för att jobba lördag och söndag istället. Det lät som en bra idé just då, Juha skulle ändå jobba på helgen och de lediga dagarna var väl behövda, men sen idag kom jag på att nu får jag jobba tio dagar i rad. Det går väl det med men, för att en gång skull vara lite som alla andra, just nu är det måndag och från vad jag har hört ska allt vara lite extra jobbigt då =)
Men men, Juha är frisk nu i alla fall och det är skönt för både honom och mig. Imorgon hoppas jag på syjuntan jag aldrig fick, det vilar lite vanskligt på Sandras bil "så som på eggen av en kniv." Fast jag ska inte klaga, jag har sytt nu på Arbis och det har varit jättekul. En något så när kopia av en korsett från 1873 som jag blev klar med igår. Det är bara ett prov men om Robin är nöjd med utformningen så vet jag precis vad jag ska ändra för att den ska fungera till dagens dans-tjejer.
Det var allt för just nu. Jag uppdaterar lite senare idag med lite bilder. Hej svejs.
En hand just nu
Nu har jag i alla fall börjat att fippla med mönstret till min kappa. Eller ja, vad som ska bli ett grundmönster till en kavaj som jag sen kan ändra på till vilken slags figursydd kappa jag vill. Jag har kommit så långt att jag har sytt toilen färdigt. Nu kanske inte sex delar låter så mycket men det känns desto mer när fyra av dem har två insnitt var som jag markerade på fel sida. Jag drog nämligen dit markeringar med en sporre och markeringspapper och då passade jag på att dra dit bystviddslinjen, midjeviddslinjen, stussviddslinjen och mitt fram också, vilka jag vill ha utåt när jag provar av kavajen sen så att jag vet att de går horisontellt respektive lodrätt och inte lutar.
Som ni kanske gissade av den sista meningen så har jag alltså inte provat av toilen än och det beror helt enkelt på att jag dels gjort andra saker tätt inpå jag sytt färdigt och dels på att jag känner mig lite förkyld. När jag är förkyld vill jag helst ha en mysig tjocktröja på mig så att jag kan vara varm och vill inte hålla på att prova kläder.
Jag har däremot inte tagit det helt lugnt idag då jag har varit på utflykt med min man till OBS(coop forum) ute i ingelstad för att se hur butiken var där och för att handla lite kött. Innan det hade jag dessutom energi till att sy färdigt två tvättpåsar av egen design så nu slipper vi ha smutstvätten i papperspåsar från konsum.
Efter utflykten orkade jag även med att dammsuga lite grand och diska lite. Men sen tyckte Juha att jag skulle gå och lägga mig en stund och vila och då gjorde jag det. Jag sov, djupt, i en timme och låg kvar efter det för att slumra till en halvtimme till eller så. När jag äntligen gick upp hade Juha skrivit ett inlägg på vampyr-forumet och när jag läste det blev jag glad och lite piggare igen. Nu har jag också nästintill svept en mugg med varm choklad så sockret sätter väl in snart så jag blir pigg och trevlig tills svärmor kommer.
Igår laddade jag också ner nyaste versionen av MSN. Jag tycker hittills att den inte har lika många valmöjligheter vad gäller utsmyckning och design som den förra men den har en funktion som heter "skal" som jag inte har provat än som har med designen att göra. Inte för att det är så jätteviktig med hur självaste messenger ser ut men det kan ju vara bra om man hittar till sin mejl.
Appopå design och layout, är det någon som vet hur man kan få bilder som ligger inne i texten och inte helt sonika bryter av och tar upp en rad med hela sin höjd så kan ni väl berätta det för mig. Tack så mycket.
Saker som händer och fötter
Det är fortfarande lite ruggigt väder ute och jag sitter här på min kammare och skriver. Veckan har varit bra dock har det kännts som jag inte har hunnit med så mycket. Det kan bero på att jag bara spenderat sex timmar på arbis varje dag och inte mer och att det är första veckan med en ny praktikant. Det är förstås trevligt med lite sällskap men man märker snabbt att mycket tid går åt till att pejla in den nya människan, i alla fall de första dagarna.
Nu har jag sagt vad hon måste göra under praktiken, byta foder och slag på en frack och rygg på en väst, och givit henne möjligheten att planera sin tid som hon vill. Hon håller också på att sy en korsett vilket de inte får göra på Lennings för det är tydligen för svårt och det verkar hon både tycka är kul och lära sig av, vilket enligt mig är vad man ska få ut av en praktik. Man ska förstås också få en koll på läget hur det är att arbeta på riktigt och hur arbetsplatsen fungerar och jag försöker få in lite av den varan också. Vilket är en av anledningarna till att hon fick plocka upp skor på hyllor, bära bord och stolar och torka av bord - saker som man gör ofta på arbis.
Själv har jag gjort lite lagningar på en rokoko-inspirerad långväst, sprättat upp intag på en klänning och sytt på min korsett. Jag har hyrt ut kläder till en mexikansk fest, visat cancan kjolar för fem unga tjejer, sytt sammetsskynken till ljudbordet och häftat fast det i teaterveck. Sen har jag också städat och plockat ordning lite i syan, vilket jag är glad över eftersom det verkligen behövs, och så har jag klätt om ärmpressen och vänt på överdraget på strykbrädan samt gjort lite annat smått och gott.
Nu när jag skriver ner vad jag har gjort så känns det som om jag har hunnit med mer än vad jag trodde. Jag har ju dessutom inte bara varit på arbis utan jag har varit hemma också med min gubbe och det är något jag tycker om mer än allt annat. Vi har gjort lite olika saker, bland annat spelat Dungeons & Dragons. Det är mycket roligt även om det inte är lika mycket rollspelande som tärningsslag inblandat när man spelar D&D. Speciellt inte om man har fyra karaktärer att hålla reda på. Men med det sagt så tycker jag ändå att det är roligt med numbercrunching och dungoncrawling ibland. Och så får jag ju spela wizard också vilket jag inte gjort förut och jag börjar lära mig mer om olika spells. Det kan tyckas vara en högst onödig kunskap att kunna påhittade besvärjelser som bara används i en avlägsen fantasivärld, men det är livsviktigt om man är en rollspelsnörd och det tycker jag att man gott kan vara ibland. För vad vore vi utan vår fantasi?
Hela veckan har jag också haft en massa idéer på vad jag kan och vill sy. En mer komplicerad historia inkluderar sladdar men de mest framträdande idéerna är en 1600-tals(renässans) inspirerad kappa och en annan kappa som inte är inspirerad av något specifikt men som nästan fick mig att glömma att gå av bussen. Jag har ritat av kavajmönstret nu ikväll och ska satsa på att göra renässanskappan först, så att jag åtminstonde kommer igång med någonting. Det är i alla fall den jag har mest tyg till hemma redan och min plånbok tycker att det blir bra så. Jag kanske kommer att göra ett grundmönster till kavaj först, utan kragen dock, för att lättare kunna ändra på det sedan till andra modeller.
Men det var allt för ikväll. Nu ska jag väl sova snart eftersom jag ska bära onödigt tunga saker igen imorgon. Tjingeling!
Nu har jag sagt vad hon måste göra under praktiken, byta foder och slag på en frack och rygg på en väst, och givit henne möjligheten att planera sin tid som hon vill. Hon håller också på att sy en korsett vilket de inte får göra på Lennings för det är tydligen för svårt och det verkar hon både tycka är kul och lära sig av, vilket enligt mig är vad man ska få ut av en praktik. Man ska förstås också få en koll på läget hur det är att arbeta på riktigt och hur arbetsplatsen fungerar och jag försöker få in lite av den varan också. Vilket är en av anledningarna till att hon fick plocka upp skor på hyllor, bära bord och stolar och torka av bord - saker som man gör ofta på arbis.
Själv har jag gjort lite lagningar på en rokoko-inspirerad långväst, sprättat upp intag på en klänning och sytt på min korsett. Jag har hyrt ut kläder till en mexikansk fest, visat cancan kjolar för fem unga tjejer, sytt sammetsskynken till ljudbordet och häftat fast det i teaterveck. Sen har jag också städat och plockat ordning lite i syan, vilket jag är glad över eftersom det verkligen behövs, och så har jag klätt om ärmpressen och vänt på överdraget på strykbrädan samt gjort lite annat smått och gott.
Nu när jag skriver ner vad jag har gjort så känns det som om jag har hunnit med mer än vad jag trodde. Jag har ju dessutom inte bara varit på arbis utan jag har varit hemma också med min gubbe och det är något jag tycker om mer än allt annat. Vi har gjort lite olika saker, bland annat spelat Dungeons & Dragons. Det är mycket roligt även om det inte är lika mycket rollspelande som tärningsslag inblandat när man spelar D&D. Speciellt inte om man har fyra karaktärer att hålla reda på. Men med det sagt så tycker jag ändå att det är roligt med numbercrunching och dungoncrawling ibland. Och så får jag ju spela wizard också vilket jag inte gjort förut och jag börjar lära mig mer om olika spells. Det kan tyckas vara en högst onödig kunskap att kunna påhittade besvärjelser som bara används i en avlägsen fantasivärld, men det är livsviktigt om man är en rollspelsnörd och det tycker jag att man gott kan vara ibland. För vad vore vi utan vår fantasi?
Hela veckan har jag också haft en massa idéer på vad jag kan och vill sy. En mer komplicerad historia inkluderar sladdar men de mest framträdande idéerna är en 1600-tals(renässans) inspirerad kappa och en annan kappa som inte är inspirerad av något specifikt men som nästan fick mig att glömma att gå av bussen. Jag har ritat av kavajmönstret nu ikväll och ska satsa på att göra renässanskappan först, så att jag åtminstonde kommer igång med någonting. Det är i alla fall den jag har mest tyg till hemma redan och min plånbok tycker att det blir bra så. Jag kanske kommer att göra ett grundmönster till kavaj först, utan kragen dock, för att lättare kunna ändra på det sedan till andra modeller.
Queen Elizabeth I, 1599
Men det var allt för ikväll. Nu ska jag väl sova snart eftersom jag ska bära onödigt tunga saker igen imorgon. Tjingeling!
Ny månad, förmodligen underbar den med
Nu är det mars och de flesta jag mött vill att det ska bli vår, sol och varmt. Jag kanske inte borde vara annorlunda men jag kan inte hjälpa av att bli glad när regnet och slasket som jag traskar hem i förvandlas till snö strax innan jag är framme. Härliga vita flingor faller runt mig och lockar fram ett leende på mina läppar. Det är en bra dag, alldelles lagom vårig och vintrig och jag är på väg hem till min underbara man.
När jag kommer hem är han nyklippt och möter mig med en kram i hallen. Han säger att jag är blöt och mycket riktigt så har droppar av regn och snö fastnat på jacka, mössa och vantar. Men det gör ingenting för han lägger mössan på elementet. Varför ska jag då hålla med alla andra i att snöblandat regn är tråkigt, ruggigt och det sämsta vädret som finns, när jag själv är på toppen humör? Nej, jag är Malin och jag gör som jag vill, det blir bäst så.
Dessutom så tror jag att om jag är positiv om till exempel vädret och öppet visar det, då börjar andra tänka att det är nog inte så farligt, jag kanske kan vara glad jag med. Alternativt så blir de irriterade på att jag är så glad när de är så bittra, men jag tar den risken varje dag när jag går till jobbet, till affären, på bussen eller någon annan stans. För möjligheten är ju ändå större, i mitt tycke i alla fall, att jag gör någon glad =)
När jag kommer hem är han nyklippt och möter mig med en kram i hallen. Han säger att jag är blöt och mycket riktigt så har droppar av regn och snö fastnat på jacka, mössa och vantar. Men det gör ingenting för han lägger mössan på elementet. Varför ska jag då hålla med alla andra i att snöblandat regn är tråkigt, ruggigt och det sämsta vädret som finns, när jag själv är på toppen humör? Nej, jag är Malin och jag gör som jag vill, det blir bäst så.
Dessutom så tror jag att om jag är positiv om till exempel vädret och öppet visar det, då börjar andra tänka att det är nog inte så farligt, jag kanske kan vara glad jag med. Alternativt så blir de irriterade på att jag är så glad när de är så bittra, men jag tar den risken varje dag när jag går till jobbet, till affären, på bussen eller någon annan stans. För möjligheten är ju ändå större, i mitt tycke i alla fall, att jag gör någon glad =)
Spjutgatan continued
Nu har nästan en vecka gått och vi börjar få ordning på lägenheten. I tisdags letade vi efter en säng och på torsdagen hade vi bestämt oss och åkte ut till Mio för att beställa den. Resårbottnar till madrasser åkte med likt två skrivbord av modell lite längre än våra gamla, det vill säga 180cm breda och till synes riktigt stadiga. Vi beställde hemkörning och leveransen kommer att ske i slutet av kommande vecka eller i början veckan efter det. Jag hoppas förstås på att varorna kommer så fort som möjligt för även om det är skönt att sova i vår bäddsoffa så vill jag börja använda sovrummet till något annat än ''storage''.
Syan, som vi har kommit att kalla vårt extra rum hemma(vi får se om det får fortsätta att heta så eller om det blandas ihop med syan på arbis), är nästan uppackad nu. Alla tyger ligger för närvarande på och runt kistan i vilken de ska, under en prövotid, förvaras för att se om det känns och ser bra ut. Jag hade mer tyger än jag trodde vilket gör uppdraget att tvätta allihopa lite större. Det är inte bara för att jag nyser när jag går in i rummet och misstänker damm eller mögel som jag ska tvätta allt, utan också för att vissa tyger krymper lite i tvätten och färgar även av sig mest i första tvätten. Om jag nu tvättar allt så kan jag klippa till och sy av allt utan att behöva oroa mig för att det ska krympa, en praktisk lösning alltså.
Min gissning på att hälften skulle ner i förrådet visade sig vara ganska gravt ur kurs då det visade sig att det ska ut i soporna istället. Det var gamla tråkiga kläder för det mesta men två små lådor fick jag ihop med lite finare kläder, skor och väskor som jag ska bära iväg till arbis. Väl där får Robin titta på det och bestämma om det är något att ha eller inte. Om inte så åker det också ut i soporna. Bland dessa kläder var lite från Trendzetter och det påminde mig om att jag nog har lite kläder kvar hos mor i Knivsta, bland annat en kavaj som jag är mycket förtjust i. Jag kan förmodligen inte ha den längre då jag tydligen var en pygme innan jag flyttade därifrån, men det är mina kläder och jag vill ha dem ändå =)
Jag har vart iväg till arbis igen några dagar i veckan och sytt och plockat lite. Igår så tog arbis-Anders och jag ner alla vita fjäderboor som hängde runt scenen och lade ner dem i svarta sopsäckar för att kunna förvara dem. Det blev sex fulla och en halvfull säck och det tog sin lilla tid vill jag lova. Efteråt var jag täckt i vita små dun men vad gör man inte för kulturen? Dessutom är det roligt att jobba tillsammans med någon också så att man får lite sällskap. Det blev inga bilder på detta och inte heller på de fantastiska kläderna jag bor ner i källaren, kanske en annan gång, här är lite bilder på den senaste klänningen jag har lagat i alla fall:
Medan jag väntade på att någon skulle komma och larma av på teatern igår så satt jag och läste tidningen från fredagen den trettonde(tänka sig att bara bra saker hände den dagen, men så är jag inte värst vidskeplig av mig heller) och läste om en textilutställning på något museum i Stockholm. Jag kommer inte ihåg vart det var men de nämnde en lite mindre utställning av en kvinna com sydde tavlor i korsstygnsbroderi också. Jag såg inte att det faktiskt var sytt på det viset första gången mina ögon föll på bilden utan tittade igen när jag hade läst texten. Det var ett intressant motiv såväl som metod och därför tog jag ett kort på bilden. Jag fick justera kontrast och ljusstyrka lite för att motivet skulle synas bättre men här är den iallafall följt av en bild på hur underbart härligt det är att promenera i vinterkylan med solen skinandes klar på Ektorps himmel.
Syan, som vi har kommit att kalla vårt extra rum hemma(vi får se om det får fortsätta att heta så eller om det blandas ihop med syan på arbis), är nästan uppackad nu. Alla tyger ligger för närvarande på och runt kistan i vilken de ska, under en prövotid, förvaras för att se om det känns och ser bra ut. Jag hade mer tyger än jag trodde vilket gör uppdraget att tvätta allihopa lite större. Det är inte bara för att jag nyser när jag går in i rummet och misstänker damm eller mögel som jag ska tvätta allt, utan också för att vissa tyger krymper lite i tvätten och färgar även av sig mest i första tvätten. Om jag nu tvättar allt så kan jag klippa till och sy av allt utan att behöva oroa mig för att det ska krympa, en praktisk lösning alltså.
Min gissning på att hälften skulle ner i förrådet visade sig vara ganska gravt ur kurs då det visade sig att det ska ut i soporna istället. Det var gamla tråkiga kläder för det mesta men två små lådor fick jag ihop med lite finare kläder, skor och väskor som jag ska bära iväg till arbis. Väl där får Robin titta på det och bestämma om det är något att ha eller inte. Om inte så åker det också ut i soporna. Bland dessa kläder var lite från Trendzetter och det påminde mig om att jag nog har lite kläder kvar hos mor i Knivsta, bland annat en kavaj som jag är mycket förtjust i. Jag kan förmodligen inte ha den längre då jag tydligen var en pygme innan jag flyttade därifrån, men det är mina kläder och jag vill ha dem ändå =)
Jag har vart iväg till arbis igen några dagar i veckan och sytt och plockat lite. Igår så tog arbis-Anders och jag ner alla vita fjäderboor som hängde runt scenen och lade ner dem i svarta sopsäckar för att kunna förvara dem. Det blev sex fulla och en halvfull säck och det tog sin lilla tid vill jag lova. Efteråt var jag täckt i vita små dun men vad gör man inte för kulturen? Dessutom är det roligt att jobba tillsammans med någon också så att man får lite sällskap. Det blev inga bilder på detta och inte heller på de fantastiska kläderna jag bor ner i källaren, kanske en annan gång, här är lite bilder på den senaste klänningen jag har lagat i alla fall:
Medan jag väntade på att någon skulle komma och larma av på teatern igår så satt jag och läste tidningen från fredagen den trettonde(tänka sig att bara bra saker hände den dagen, men så är jag inte värst vidskeplig av mig heller) och läste om en textilutställning på något museum i Stockholm. Jag kommer inte ihåg vart det var men de nämnde en lite mindre utställning av en kvinna com sydde tavlor i korsstygnsbroderi också. Jag såg inte att det faktiskt var sytt på det viset första gången mina ögon föll på bilden utan tittade igen när jag hade läst texten. Det var ett intressant motiv såväl som metod och därför tog jag ett kort på bilden. Jag fick justera kontrast och ljusstyrka lite för att motivet skulle synas bättre men här är den iallafall följt av en bild på hur underbart härligt det är att promenera i vinterkylan med solen skinandes klar på Ektorps himmel.
Massor av bruna hjärtan
Varför blir det dubbelpostat hela tiden? Å ja, vad e en bal på slottet... Men du som läser det här, om jag har skrivit samma sak två gånger som kommentar på din blogg, ha översikt med mig och min dumma dator då är du snäll. Och om du inte kan ha det, ät mer pepparkakor! Jag har i alla fall ätit hur många pepparkakor som helst under december, fast ändå inte fullt så många som min man har ätit, han är ett riktigt pepparkaksmonster och nu håller han på att lära mig att bli likadan.
GW är juligt
Nej det blev inget av min fundering att åka iväg tidigare än Döden för att sy på min korsett. Det förefaller sig vara så, fortfarande, att jag inte är någon morgonpigg person. Jag tror jag ska satsa på eftermiddagar till att träna, sy på mina grejer och göra andra sådana projekt som man inte gör på "jobbet". Men inte den här eftermiddagen, den är helig, liksom helgen och kanske hela nästa vecka också.
Jag tror att det komer spelas mycket Guild Wars under julen, inte kommer vi städa och packa överdrivet mycket i alla fall nu när vi har chansen att ta det lugnt. Igår så hjälpte vi en guildie(en i vårt gille) att klara av ett mission(en speciell bana som för storyn vidare) och det var riktigt kul. Sedan hjälpte han oss med ett mission som vi behövde. För det mesta spelar jag min krigare men igår spelade jag lite dervish också, det är en gubbe som slåss i närstrid med en lie och som använder magi för att bättra på sin rustning, snabbhet och för att sprida conditions(t.e.x bleeding, cripple, burning) och göra snabb skada. Jag gillar mest att spela närstridsgubbar och det är lite kul att spela lieman ibland, fast än de är lite långsamma av sig.
Med det så säger min Warrior(krigare) God Jul och Gott Nytt år, vi ses på andra sidan eller kanske i the Underworld ;)
Jag tror att det komer spelas mycket Guild Wars under julen, inte kommer vi städa och packa överdrivet mycket i alla fall nu när vi har chansen att ta det lugnt. Igår så hjälpte vi en guildie(en i vårt gille) att klara av ett mission(en speciell bana som för storyn vidare) och det var riktigt kul. Sedan hjälpte han oss med ett mission som vi behövde. För det mesta spelar jag min krigare men igår spelade jag lite dervish också, det är en gubbe som slåss i närstrid med en lie och som använder magi för att bättra på sin rustning, snabbhet och för att sprida conditions(t.e.x bleeding, cripple, burning) och göra snabb skada. Jag gillar mest att spela närstridsgubbar och det är lite kul att spela lieman ibland, fast än de är lite långsamma av sig.
Med det så säger min Warrior(krigare) God Jul och Gott Nytt år, vi ses på andra sidan eller kanske i the Underworld ;)
Idéer, tankar och lite om julen
Nu så! Jag blev faktiskt bättre och bättre under dagen, behövde bara få i mig lite blåbärssoppa, vätske ersättning och vitt bröd sen så var det åka av. Idag har jag lämnat ut kläder till fem personer som ska ha personalfest ikväll. Det är så roligt att hjälpa folk som är så positiva och fulla med energi och när det dessutom handlar om kläder, paljetter och fjädrar så blir jag extra glad. Jag blev bra sugen på att prova ett par cancan skor när kunderna utbrast att gu' så sköna de var, kanske får jag tid att göra det imorgon.
Jag har också skissat lite på mammas avslutningsklänning och har bestämmt mig vad jag tycker att hon ska ha, nu är det bara upp till henne att tycka likadant. Men faktiskt ska det bli jättekul att sy en klänning till henne hur hon än vill att den ska se ut och då får jag ju träffa henne också, nått som händer alldeles för sällan.
Sen var det Julen också. Vad fort den kommer i år, jag har inte köpt eller ens tänkt på julklappar så vi får se hur det blir med det. Någon gran eller något julpynt blir det inte i år i alla fall, varken jag eller mannen min är så sugen på det, speciellt eftersom det ska vara städat för inspektion av lägenheten den 13 januari. Julskinka blir det i alla fall för det fick gubben i paket från jobbet och det ska bli gott.
Nu längtar jag till imorgon eftermiddag för då blir jag och Juha lediga och kan spendera helgen tillsammans och göra precis vad vi vill. Till imorgon förmiddag har jag en fundering om att åka tidigt till praktiken, runt 5.00 si sådär, för att sy på min korsett och sluta lite tidigare på dagen med gott samvete. Vi får se, men just nu ska jag ägna mig åt den här kvällen.
Jag har också skissat lite på mammas avslutningsklänning och har bestämmt mig vad jag tycker att hon ska ha, nu är det bara upp till henne att tycka likadant. Men faktiskt ska det bli jättekul att sy en klänning till henne hur hon än vill att den ska se ut och då får jag ju träffa henne också, nått som händer alldeles för sällan.
Sen var det Julen också. Vad fort den kommer i år, jag har inte köpt eller ens tänkt på julklappar så vi får se hur det blir med det. Någon gran eller något julpynt blir det inte i år i alla fall, varken jag eller mannen min är så sugen på det, speciellt eftersom det ska vara städat för inspektion av lägenheten den 13 januari. Julskinka blir det i alla fall för det fick gubben i paket från jobbet och det ska bli gott.
Nu längtar jag till imorgon eftermiddag för då blir jag och Juha lediga och kan spendera helgen tillsammans och göra precis vad vi vill. Till imorgon förmiddag har jag en fundering om att åka tidigt till praktiken, runt 5.00 si sådär, för att sy på min korsett och sluta lite tidigare på dagen med gott samvete. Vi får se, men just nu ska jag ägna mig åt den här kvällen.
Vad som händer
Idag är en sådan där dag då jag vill krypa upp i soffan och titta på de tre musketörerna tills Juha kommer hem. När man mår lite sisådär önskar man att man inte va tvungen att åka buss och framförallt att inte va tvungen att vara social, trevlig och uppåt. Men klockan två idag kommer det två pojkar från De Geer till Syan för att hämta kavajer och slipsar som de ska hyra och jag måste se över den ena, en vit, för att se om man kan få bort lite fläckar på den innan de kommer.
Men har man lovat något så ska man hålla det och näst efter det man har lovat sin man så är kunder viktigast att hålla nöjda och glada, annars får man aldrig några pengar. I arbetssammanhang ska man framgå som proffesionell, säker i det man gör och positiv, då blir upplevelsen bäst för både en själv och kunden och arbetsgivaren(om man har någon). Jag hoppas jag kan göra det idag, fake-a brukar ju gå en stund i alla fall även om det är tråkigt att det ska behöva vara så.
Men det händer inte bara dåliga saker. Igår, när jag väl kom iväg till praktiken, så fick jag en massa saker gjorda. Vi flyttade bord och stolar, dukade upp till fest (70 champangeglas den här gången fast gästerna var 68, såg bättre ut tycker jag) och satte upp draperier av vita boor på sidorna av scenen. Jag hann även med att ta hand om tre andra kunder, också från De Geer, som ville hyra schlager kläder. Lite extra service fick en av kvinnorna då hon glömde sin stegräknare och fick komma och hämta den sen, efter att jag hade gått med den i några trappor och ökat på stegen.
Jag är sugen på att sy också men orkar inte riktigt när jag mår så här. Igår ringde det en potentiell kund som vill ha en två kvartsärmad bolero gjord av svarta fjäderboor och om det blir aktuellt så ska det bli intressant att sy en sådan. Jag har också det röda tyget jag klippte ut förra veckan som jag ska sy en tunika av. Jag tror att jag har bestämmt mig nu för vad slags ärmar den ska ha. Sedan så ringde mamsen igår och hon vill ju att jag ska sy en avslutningsklänning till henne till när hon slutar sjuksköterske-utbildningen i mitten av januari. Och så har vi ju Tjadden revyn och alla kläder som kommer att behövas ändras på där. Förhoppningsvis så sitter killarnas kläder bra redan. Som jag tror så kanske jag får ta in i ryggen på en väst eller två och ändra längden på byxbenen, men jag hoppas att det är så lite som möjligt så att vi hinner med. Annars får jag väl helt enkelt jobba lite extra på helgen också, om jag är frisk då, så att det blir klart.
Men har man lovat något så ska man hålla det och näst efter det man har lovat sin man så är kunder viktigast att hålla nöjda och glada, annars får man aldrig några pengar. I arbetssammanhang ska man framgå som proffesionell, säker i det man gör och positiv, då blir upplevelsen bäst för både en själv och kunden och arbetsgivaren(om man har någon). Jag hoppas jag kan göra det idag, fake-a brukar ju gå en stund i alla fall även om det är tråkigt att det ska behöva vara så.
Men det händer inte bara dåliga saker. Igår, när jag väl kom iväg till praktiken, så fick jag en massa saker gjorda. Vi flyttade bord och stolar, dukade upp till fest (70 champangeglas den här gången fast gästerna var 68, såg bättre ut tycker jag) och satte upp draperier av vita boor på sidorna av scenen. Jag hann även med att ta hand om tre andra kunder, också från De Geer, som ville hyra schlager kläder. Lite extra service fick en av kvinnorna då hon glömde sin stegräknare och fick komma och hämta den sen, efter att jag hade gått med den i några trappor och ökat på stegen.
Jag är sugen på att sy också men orkar inte riktigt när jag mår så här. Igår ringde det en potentiell kund som vill ha en två kvartsärmad bolero gjord av svarta fjäderboor och om det blir aktuellt så ska det bli intressant att sy en sådan. Jag har också det röda tyget jag klippte ut förra veckan som jag ska sy en tunika av. Jag tror att jag har bestämmt mig nu för vad slags ärmar den ska ha. Sedan så ringde mamsen igår och hon vill ju att jag ska sy en avslutningsklänning till henne till när hon slutar sjuksköterske-utbildningen i mitten av januari. Och så har vi ju Tjadden revyn och alla kläder som kommer att behövas ändras på där. Förhoppningsvis så sitter killarnas kläder bra redan. Som jag tror så kanske jag får ta in i ryggen på en väst eller två och ändra längden på byxbenen, men jag hoppas att det är så lite som möjligt så att vi hinner med. Annars får jag väl helt enkelt jobba lite extra på helgen också, om jag är frisk då, så att det blir klart.
En snabbis innan jobbet
Nu sitter jag framför datorn igen, det vill sig inte bättre. Min plan var idag att gå upp klockan sju, äta frukost och åka iväg till gymmet en stund för att cykla och gå lite grand. Men min evigt morgonprotesterande mage höll inte med mig. Det är som att vara tillbaks till gymnasiet igen när man gick upp klockan sex och åkte iväg utan frukost för att man mådde illa. Jag hoppas det blir bättre snart och det tror jag också för jag tog en Pepsid Duo, en tuggtablett som egentligen är mot sura uppstötningar men som även är bra på att lugna magen.
I övrigt så längtar jag tills klockan blir sex på kvällen för då får jag åka hem från praktiken till min gubbe. Vi gick upp halv fem idag för att han skulle till jobbet. Och på tal om det så måste jag åka till praktiken nu, annars åker bussen utan mig. Toodles.
I övrigt så längtar jag tills klockan blir sex på kvällen för då får jag åka hem från praktiken till min gubbe. Vi gick upp halv fem idag för att han skulle till jobbet. Och på tal om det så måste jag åka till praktiken nu, annars åker bussen utan mig. Toodles.
Blodsugare, myror och kostymnissar
Här om dagen så färdigställde jag bakgrunden till min vampyressa Elizabeth Hope. Det var ett nöje att skriva lite igen, speciellt på engelska som jag känner att jag försummat lite på senare tid, och rollspel och vampyrer är något som alltid lockar. Denna gång valde jag att spela och skriva om en odöd pjäsförfattare och bakgrundshistorian blev dekorerad med diverse citat ur några av Shakespeares verk bland andra. Vampirellan själv blev lite makaber i hur hon finner sin inspiration, det blir lätt så när konceptet styrs av vad som spelas på forumet. Mannen och jag var överens om att en social karaktär som var snygg och rik och som inte kände några kval över att mörda folk skulle passa in bäst. Då skulle vi kunna spela med lite olika motståndare och därmed ha allra roligast. Jag har ännu inte kastat mig in i själva spelet men det koer jag att göra så småningom, man vill ju vara med att leka.
På Arbis har det också hänt saker. Jag skulle kunna berätta om hur man torkar 145 champange glas och ställer upp dem på ett snyggt sätt eller hur det är att dammsuga en hel salong, två foajéer och ett café, men det skulle vara tämligen intressant. Mer nyfiken skulle jag vara på vad som hänt på sömnads- och kostymfronten, om jag var en av er.
Det är nämligen så att på nyårsafton är det premiär för en revy som ska sättas upp på Lilla teatern i Norköping och till den så ska jag få vara med att plocka fram kostymer. Igår så tog jag mått på de tre dansarna, fem skådespelarna och så han som spelar piano förstås. Det var kul eftersom jag inte har tagit mått på andra än mig själv och klasskamrater förut.
Idag så började jag plocka fram lite av kläderna som pojkarna ska ha på sg. Det blir klassiska svarta kostymer med svart väst och enfärgade, kulörta skjortor. Alla ska få en varsin färg, det beror lite på vilka som passar vem vad det blir för något. Skor ska de ha också, svarta fin skor blir bra.
Dansartjejerna had också lite idéer och frågor som att "Om vi dansar så här när vi är myror, kommer extraarmarna att trassla in sig i varandra då?" Det var en mycket intressant och spännande upplevelse och man blir riktigt glad av att vara omgiven av så positiva människor med så mycket energi. Jag ser fram emot ett vidare sammarbete och även till att få se det slutgiltiga resultatet. Imorgon eller på torsdag ska vi nog gå till Lillan(Lilla teatern) för att se om vi kan hitta myror, humlor, en ängel och lite annat smått och gott.
På Arbis har det också hänt saker. Jag skulle kunna berätta om hur man torkar 145 champange glas och ställer upp dem på ett snyggt sätt eller hur det är att dammsuga en hel salong, två foajéer och ett café, men det skulle vara tämligen intressant. Mer nyfiken skulle jag vara på vad som hänt på sömnads- och kostymfronten, om jag var en av er.
Det är nämligen så att på nyårsafton är det premiär för en revy som ska sättas upp på Lilla teatern i Norköping och till den så ska jag få vara med att plocka fram kostymer. Igår så tog jag mått på de tre dansarna, fem skådespelarna och så han som spelar piano förstås. Det var kul eftersom jag inte har tagit mått på andra än mig själv och klasskamrater förut.
Idag så började jag plocka fram lite av kläderna som pojkarna ska ha på sg. Det blir klassiska svarta kostymer med svart väst och enfärgade, kulörta skjortor. Alla ska få en varsin färg, det beror lite på vilka som passar vem vad det blir för något. Skor ska de ha också, svarta fin skor blir bra.
Dansartjejerna had också lite idéer och frågor som att "Om vi dansar så här när vi är myror, kommer extraarmarna att trassla in sig i varandra då?" Det var en mycket intressant och spännande upplevelse och man blir riktigt glad av att vara omgiven av så positiva människor med så mycket energi. Jag ser fram emot ett vidare sammarbete och även till att få se det slutgiltiga resultatet. Imorgon eller på torsdag ska vi nog gå till Lillan(Lilla teatern) för att se om vi kan hitta myror, humlor, en ängel och lite annat smått och gott.
Corylus avellana i ett annat sken
Med att årstiderna skiftar och man vandrar fram längs livets krokiga stig,en väg full av äventyr och nya upplevelser, så känner man ibland att man vill förnya sig själv lite grand också. I detta fall så syftar jag på det nya utseendet för min blogg. Nej, upplägget är det samma, det är bara baneret som blivit lite större, men färgerna har skiftat. Jag fick idén till att dekorera om när jag såg igenom mitt bildarkiv djupt inne i min kära Nisse (Ja, på Alina Systems döper de datorerna vid namn) och kom över en bild på Coryus avellana eller med ett annat ord: Hassel. Det var dock inte en originalbild utan en jag tidigare hade experimenterat med någongång i samband med att jag skaffade en ny version av Photoshop. För som de flesta även icke trädintresserade känner till är det få träd som bär lila blad.
På Arbis har jag haft, mer eller mindre, en prao elev som är lika gammal som min äldsta lillasyster. Då den konstnärlige ledaren, som är och var handledare till mig och praoeleven, hade fullt upp med att förbereda cabaréen på Östgöta teatern inför premiären imorgon så fick jag ta över mycket av det ansvaret men det kändes bara bra eftersom det betyder att de litar på mig och så får jag också öva på hur det kan kännas att ha en nyanställd, om jag får likna det vid det. Allt som allt så var det väldigt trevligt med sällskap och jag och prao eleven kom bra överens. Jag kände mig även lite vuxnare när jag faktiskt inte var nyast på Arbis och då jag fick ta en mer aktiv roll i en annan människas liv. Jag hoppas att det inte låter som jag får storhetsvansinne nu bara.
Jag har också varit på ett möte och framtiden ser lite ljusare och mycket intressantare ut än vad den gjorde för två månader sedan. Hur det än blir med jobb och möjligheter till inkomst via Arbis så vet jag att jag kommer att vara kvar där på något sätt. Vare sig det blir att hjälpa till med lagning, ändring och uthyrning eller ett fikabesök då och då vet jag inte men jag känner inte att man behöver veta precis allt som ska hända heller. Det jag vet är att jag har ett stort intresse för historiska kläder och det uppskattas på Arbis och att det finns folk där och därikring som kan hjälpa mig att utvecklas som sömmerska och det känns jättebra.
Vad som annars har hänt är bland annat att Sandra har varit här på syjunta igen. Eller det var meningen att det skulle vara det men eftersom hon inte tog med sig något tyg så satt vi istället och samtalade och hade det trevligt på ett icke-syigt sätt. Det är ju inte fy skam det heller men jag blev väldigt sugen på att sy när vi hade pratat om det och kvällen efter så klippte jag ut lite delar till en medeltidsinspirerad tunika i ett rött krossatsammets tyg. Jag tänkte sätta ett fint band av en guldaktig färg längs alla kanter så att det ser lite majestätiskt ut. Då tror jag att jag kommer att känna mig fin och det komer att vara roligt att göra också för jag har gått och tittat på sådana band och velat använda dem til något sedan jag gick i gymnasiet och det är ju minst fyra år sedan.
Jag har också deltagit som spelare i flera rollspelssessioner, något som verkligen är jättekul. Man vill att tiden ska gå lite saktare så att man hinner med att spela mer, men å andra sidan blir det ju saker kvar att göra när man inte riktigt hinner "färdigt" med allt. Nu kan man ju aldrig riktigt bli färdig i ett rollspel, ett äventyr väntar alltid bakom nästa hörn, men man kanske vill hinna med vad som hände just i den byn eller på det slottet eller i den labyrinten och så vidare, i alla fall.
Favoriten just nu är rollspelet som min man har gjort och fortfarande håller på att utveckla. Jag tycker om att spela krigare och även om jag har gjort många olika krigare till hans värld så får man ut någontng nytt, roligt och spännande var enda gång.
Sedan har vi ju även Werewolf och Vampire som är två av White Wolf's mycket bra rollspel. Jag tycker speciellt om sista sessionen av werewolf där min karaktär fick lite konkurens om ledartiteln in flocken. Det ska bli intressant att spela vidare. Om vampyr ska jag inte säga något utifall någon i den andra spelargruppen, som spelar igenom samma historia, ser det här. Men jag kan säga att sista sessionen var mycket spännande och givande och då vi va tvugna att sluta mitt på ett mycket spännande ställe, där min karaktär befann sig i en prekär situation, så ser jag fram emot att ta upp den tråden igen snart också.
På Arbis har jag haft, mer eller mindre, en prao elev som är lika gammal som min äldsta lillasyster. Då den konstnärlige ledaren, som är och var handledare till mig och praoeleven, hade fullt upp med att förbereda cabaréen på Östgöta teatern inför premiären imorgon så fick jag ta över mycket av det ansvaret men det kändes bara bra eftersom det betyder att de litar på mig och så får jag också öva på hur det kan kännas att ha en nyanställd, om jag får likna det vid det. Allt som allt så var det väldigt trevligt med sällskap och jag och prao eleven kom bra överens. Jag kände mig även lite vuxnare när jag faktiskt inte var nyast på Arbis och då jag fick ta en mer aktiv roll i en annan människas liv. Jag hoppas att det inte låter som jag får storhetsvansinne nu bara.
Jag har också varit på ett möte och framtiden ser lite ljusare och mycket intressantare ut än vad den gjorde för två månader sedan. Hur det än blir med jobb och möjligheter till inkomst via Arbis så vet jag att jag kommer att vara kvar där på något sätt. Vare sig det blir att hjälpa till med lagning, ändring och uthyrning eller ett fikabesök då och då vet jag inte men jag känner inte att man behöver veta precis allt som ska hända heller. Det jag vet är att jag har ett stort intresse för historiska kläder och det uppskattas på Arbis och att det finns folk där och därikring som kan hjälpa mig att utvecklas som sömmerska och det känns jättebra.
Vad som annars har hänt är bland annat att Sandra har varit här på syjunta igen. Eller det var meningen att det skulle vara det men eftersom hon inte tog med sig något tyg så satt vi istället och samtalade och hade det trevligt på ett icke-syigt sätt. Det är ju inte fy skam det heller men jag blev väldigt sugen på att sy när vi hade pratat om det och kvällen efter så klippte jag ut lite delar till en medeltidsinspirerad tunika i ett rött krossatsammets tyg. Jag tänkte sätta ett fint band av en guldaktig färg längs alla kanter så att det ser lite majestätiskt ut. Då tror jag att jag kommer att känna mig fin och det komer att vara roligt att göra också för jag har gått och tittat på sådana band och velat använda dem til något sedan jag gick i gymnasiet och det är ju minst fyra år sedan.
Jag har också deltagit som spelare i flera rollspelssessioner, något som verkligen är jättekul. Man vill att tiden ska gå lite saktare så att man hinner med att spela mer, men å andra sidan blir det ju saker kvar att göra när man inte riktigt hinner "färdigt" med allt. Nu kan man ju aldrig riktigt bli färdig i ett rollspel, ett äventyr väntar alltid bakom nästa hörn, men man kanske vill hinna med vad som hände just i den byn eller på det slottet eller i den labyrinten och så vidare, i alla fall.
Favoriten just nu är rollspelet som min man har gjort och fortfarande håller på att utveckla. Jag tycker om att spela krigare och även om jag har gjort många olika krigare till hans värld så får man ut någontng nytt, roligt och spännande var enda gång.
Sedan har vi ju även Werewolf och Vampire som är två av White Wolf's mycket bra rollspel. Jag tycker speciellt om sista sessionen av werewolf där min karaktär fick lite konkurens om ledartiteln in flocken. Det ska bli intressant att spela vidare. Om vampyr ska jag inte säga något utifall någon i den andra spelargruppen, som spelar igenom samma historia, ser det här. Men jag kan säga att sista sessionen var mycket spännande och givande och då vi va tvugna att sluta mitt på ett mycket spännande ställe, där min karaktär befann sig i en prekär situation, så ser jag fram emot att ta upp den tråden igen snart också.
Mer lila och hur en fanatiker växer
Det blev en himmelskt god kålgratäng. Den kittlade mina smaklökar så till den milda grad att jag var tvungen att göra en till. I detta nu står den där inne i den varma ugnen och gottar sig. Ingredienserna är nästintill de samma, med undantag för avsaknaden av palsternacka. Detta är inte för att sagda rotfrukt inte passade i gratängen, tvärtom så gav den en intressant brytning med sin speciella smak, det är istället så att jag inte tänkte på att köpa någon palsternacka när jag var på affären med min gubbe. Eller ja, jag tänkte faktiskt på det men min korg var tung redan och även om en liten palsternacka, till form och vikt liknande en morot för de som inte har en aning om vad jag pratar om, inte väger allt för mycket så ville jag minnas mig, när jag stod där i valet och kvalet, att den innehåller nästintill lika mycket kolhydrater som potäter. Nu när jag slog upp det i den mycket eminenta ordboken Internet så stämmer inte det. Potatis innehåller 16g/100g och palsternacka bara 10,2g. Men ändå, i jämförelse med rödkålen så är det mycket för vår kära, purpurfärgade vän innehåller endast 4,2g/100g.
Processen är mycket enkel. Bryn lite köttfärs, nötfärs i mitt fall, och krydda det med något du tycker om. Jag använde mig av salt, grillkrydda och lite extra grovmalen svartpeppar. Sen strör du över lite mjöl, häller på en skvätt mjölk och blandar om. Mjölet har jag i som för att göra gratängen lite mindre rinnig och mer krämig. Valet att ha mjölk istället för vatten är för att i ugnen så binds inte vattnet upp så bra utan lägger sig på botten och tjurar, medan mjölk är lite tjockare och tycker om att kela med de andra ingredienserna.
Jag hackar rödkål i bitar och lägger de i botten på formen i ett jämnt lager. Storleken på bitarna är lite efter behag, i mitt tycke ska de inte vara för små för då kokar de sönder, men inte heller ska de vara som halva blad för då blir det svårt att servera gratängen utan att allt dras med på en gång. Mindre bitar går också fortare att koka så att de blir mjuka. jag är säker på att det går bra med vitkål också om man vill, särskilt om man inte tycker om att äta lila mat. Jag hade faktiskt tänkt mig det från början men så tänkte varken Hemköp eller Willys.
Följt av kålen så hackar jag lite gul lök, gul endast för att den är lite starkare än röd lök och ger mer smak. I den förra gratängen var det här jag hade i palsternackan. Jag funderade på att ta lite kålrot där idag men bestämde mig för att det fick duga utan det. Jag hade sedan i köttfärsen i formen och så smulade jag över två bitar grönsaksbuljong. Smulade är kanske att ta i, men jag delade på dem så gott jag kunde i alla fall för att kryddorna skulle sprida sig över hela formen. Man kan säkert ha i buljongen redan i färsen, men jag gjorde så här nu. Slutligen hackade jag lite till rödkål och hade över det som ett täcke över det andra. Sedan hällde jag över två paket med Becel matlagningsgrädde.
Som ni ser så är jag inte så värst specifik vad gäller mängden av varje ingrediens. det är svårt för mig att vara det eftersom jag mest går på känsla när jag lagar mat. Jag gissar på att det blev ungefär 1000g köttfärs den här gången, även om det nog hade räckt med 800g. En gul lök, tillräckligt med rödkål, 5dl matlagningsgrädde, lite kryddor... Ja ni ser att jag aldrig kommer att ge ut en kokbok, men det vill jag inte heller så allt är som det ska.
Här följer lite bilder. Gratängen blev klar medan jag skrev och står och svalnar nu. Sista bilden är på den färdiga maträtten och nej, det är inte bränt det är bara kålen som inte har någon matlagningsgrädde på sig som får en än mörkare färg i ugnen.
Nu ska jag sluta vara fixerad vid god mat och gå vidare till andra saker. I helgen, lördag-söndag, så var det bröllopsmässa i Norrköping. Nej, jag gick inte dit för upplevelsens skull, det var istället så att jag jobbade. Jag och min vän Sandra representerade butiken Norrköpings Brud & Bal och pratade med så många brudar och brudgummar som vi kunde och delade ut reklam om våra märken och butiken.
Arbetet i sig var mycket simpelt och gick riktigt bra, det var stunderna mellan samtal med potensiella kunder som blev lite långrandiga. Modevisningen var inte någon höjdare. Kanske var det för att alla brudklänningar börjar att se likadana ut eller kanske var det för att konferansiern var en tant som blåste i microfonen när hon talade och för att musiken var så hög att även om man stod i andra änden av det relativt stora rummet så kunde man inte riktigt höra varandra utan mycket ansträngning. Att klänningarna inte satt någe bra på modellerna var också en stor del i besvikelsen. Kanske inte lekmän uppfattar det men som sömmerska som dessutom jobbar till och från med brud och balklänningar kan jag inte undgå att se vad man borde ha gjort med plaggen för att de skulle se bra ut.
Plus i ekvationen var att få ha på sig fina klänningar och klä upp sig lite grand och även att jobba med Sandra igen. Det är mycket roligare att ha en vän, som även hon stör sig på samma skräddarmässiga fel som en själv, att prata med medan man jobbar.
För att sammanfatta upplevelsen så var det, även om jag mest gett minus i texten ovanför, ett riktigt behagligt sätt att tjäna pengar på. Att stå och vara vacker och trevlig är inte precis någonting man kan klaga på. Tvärtom så blir man mycket glad och uppåt av att höra upprepade gånger att man är fin och att klänningen man sytt själv är riktigt uppskattad.
Det som däremot var lite jobbigt var att se alla falska människor som gick på catwalken. Smink ska väl ändå inte dölja vem du är, det ska lyfta fram skönhet eller inte finnas alls. Förstås ska att vi alla är olika och har olika åsikter om vad som uppfattas som "det sköna", men att le falskt och låtsas som att "ja visst du är mycket fin" är inte min grej och jag var glad när allt var över. Om jag måste se en enda bröllopstårta eller vit, fluffig klänning till utan att jag får pengar så svimmar jag. Än en gång visar det sig att jag gjorde rätt i att gifta mig borgligt i jeans och skinnjacka.
Inför helgen, med all nederbörd och kyla, så sydde jag en underkjol i ett mörkgrått ylletyg som jag trodde att jag skulle kunna ha under klänningen. Det visade sig att den blev för lång för det, även om den passar under min gröna kjol, men jag är inte ledsen för det, jag kan ju faktiskt korta av den. Jag använde samma mönster som till flera klänningar och kjolar jag gjort innan, alltså blev det en sjuvådig, vid kjol, och det gick väldigt snabbt och smidigt. Jag lägger härmed till den i listan på vad jag ska visa bild på och förklara lite mer om. Inte nu bara, mina fötter är kalla och vill inte att jag ska klä mig i kjol just nu.
I onsdags fortsatte jag med min 40k armé också. Äntligen blev min Dreadnaught byggd och jag kan vara riktigt lycklig. Det kommer att vara den centrala enheten i min armé bara för att den är så häftig. Jag kommer nog inte kunna spela med den och mina Terminators samtidigt, i alla fall inte med deras Landraider crusader, men det gör inget, den finns där i min legion ändå.
Just det, min legion. Ju mer man leker med sina plastgubbar, lär sig deras namn och historia och tar in allt "fluff, desto mer engagerad och intresserad blir man. Jag längtar till den dagen då jag kan ge igen för när Juha spöade mig i en match, då jag kan säga "Eldar, burn the witches" och verkligen göra det.
Processen är mycket enkel. Bryn lite köttfärs, nötfärs i mitt fall, och krydda det med något du tycker om. Jag använde mig av salt, grillkrydda och lite extra grovmalen svartpeppar. Sen strör du över lite mjöl, häller på en skvätt mjölk och blandar om. Mjölet har jag i som för att göra gratängen lite mindre rinnig och mer krämig. Valet att ha mjölk istället för vatten är för att i ugnen så binds inte vattnet upp så bra utan lägger sig på botten och tjurar, medan mjölk är lite tjockare och tycker om att kela med de andra ingredienserna.
Jag hackar rödkål i bitar och lägger de i botten på formen i ett jämnt lager. Storleken på bitarna är lite efter behag, i mitt tycke ska de inte vara för små för då kokar de sönder, men inte heller ska de vara som halva blad för då blir det svårt att servera gratängen utan att allt dras med på en gång. Mindre bitar går också fortare att koka så att de blir mjuka. jag är säker på att det går bra med vitkål också om man vill, särskilt om man inte tycker om att äta lila mat. Jag hade faktiskt tänkt mig det från början men så tänkte varken Hemköp eller Willys.
Följt av kålen så hackar jag lite gul lök, gul endast för att den är lite starkare än röd lök och ger mer smak. I den förra gratängen var det här jag hade i palsternackan. Jag funderade på att ta lite kålrot där idag men bestämde mig för att det fick duga utan det. Jag hade sedan i köttfärsen i formen och så smulade jag över två bitar grönsaksbuljong. Smulade är kanske att ta i, men jag delade på dem så gott jag kunde i alla fall för att kryddorna skulle sprida sig över hela formen. Man kan säkert ha i buljongen redan i färsen, men jag gjorde så här nu. Slutligen hackade jag lite till rödkål och hade över det som ett täcke över det andra. Sedan hällde jag över två paket med Becel matlagningsgrädde.
Som ni ser så är jag inte så värst specifik vad gäller mängden av varje ingrediens. det är svårt för mig att vara det eftersom jag mest går på känsla när jag lagar mat. Jag gissar på att det blev ungefär 1000g köttfärs den här gången, även om det nog hade räckt med 800g. En gul lök, tillräckligt med rödkål, 5dl matlagningsgrädde, lite kryddor... Ja ni ser att jag aldrig kommer att ge ut en kokbok, men det vill jag inte heller så allt är som det ska.
Här följer lite bilder. Gratängen blev klar medan jag skrev och står och svalnar nu. Sista bilden är på den färdiga maträtten och nej, det är inte bränt det är bara kålen som inte har någon matlagningsgrädde på sig som får en än mörkare färg i ugnen.
Nu ska jag sluta vara fixerad vid god mat och gå vidare till andra saker. I helgen, lördag-söndag, så var det bröllopsmässa i Norrköping. Nej, jag gick inte dit för upplevelsens skull, det var istället så att jag jobbade. Jag och min vän Sandra representerade butiken Norrköpings Brud & Bal och pratade med så många brudar och brudgummar som vi kunde och delade ut reklam om våra märken och butiken.
Arbetet i sig var mycket simpelt och gick riktigt bra, det var stunderna mellan samtal med potensiella kunder som blev lite långrandiga. Modevisningen var inte någon höjdare. Kanske var det för att alla brudklänningar börjar att se likadana ut eller kanske var det för att konferansiern var en tant som blåste i microfonen när hon talade och för att musiken var så hög att även om man stod i andra änden av det relativt stora rummet så kunde man inte riktigt höra varandra utan mycket ansträngning. Att klänningarna inte satt någe bra på modellerna var också en stor del i besvikelsen. Kanske inte lekmän uppfattar det men som sömmerska som dessutom jobbar till och från med brud och balklänningar kan jag inte undgå att se vad man borde ha gjort med plaggen för att de skulle se bra ut.
Plus i ekvationen var att få ha på sig fina klänningar och klä upp sig lite grand och även att jobba med Sandra igen. Det är mycket roligare att ha en vän, som även hon stör sig på samma skräddarmässiga fel som en själv, att prata med medan man jobbar.
För att sammanfatta upplevelsen så var det, även om jag mest gett minus i texten ovanför, ett riktigt behagligt sätt att tjäna pengar på. Att stå och vara vacker och trevlig är inte precis någonting man kan klaga på. Tvärtom så blir man mycket glad och uppåt av att höra upprepade gånger att man är fin och att klänningen man sytt själv är riktigt uppskattad.
Det som däremot var lite jobbigt var att se alla falska människor som gick på catwalken. Smink ska väl ändå inte dölja vem du är, det ska lyfta fram skönhet eller inte finnas alls. Förstås ska att vi alla är olika och har olika åsikter om vad som uppfattas som "det sköna", men att le falskt och låtsas som att "ja visst du är mycket fin" är inte min grej och jag var glad när allt var över. Om jag måste se en enda bröllopstårta eller vit, fluffig klänning till utan att jag får pengar så svimmar jag. Än en gång visar det sig att jag gjorde rätt i att gifta mig borgligt i jeans och skinnjacka.
Inför helgen, med all nederbörd och kyla, så sydde jag en underkjol i ett mörkgrått ylletyg som jag trodde att jag skulle kunna ha under klänningen. Det visade sig att den blev för lång för det, även om den passar under min gröna kjol, men jag är inte ledsen för det, jag kan ju faktiskt korta av den. Jag använde samma mönster som till flera klänningar och kjolar jag gjort innan, alltså blev det en sjuvådig, vid kjol, och det gick väldigt snabbt och smidigt. Jag lägger härmed till den i listan på vad jag ska visa bild på och förklara lite mer om. Inte nu bara, mina fötter är kalla och vill inte att jag ska klä mig i kjol just nu.
I onsdags fortsatte jag med min 40k armé också. Äntligen blev min Dreadnaught byggd och jag kan vara riktigt lycklig. Det kommer att vara den centrala enheten i min armé bara för att den är så häftig. Jag kommer nog inte kunna spela med den och mina Terminators samtidigt, i alla fall inte med deras Landraider crusader, men det gör inget, den finns där i min legion ändå.
Just det, min legion. Ju mer man leker med sina plastgubbar, lär sig deras namn och historia och tar in allt "fluff, desto mer engagerad och intresserad blir man. Jag längtar till den dagen då jag kan ge igen för när Juha spöade mig i en match, då jag kan säga "Eldar, burn the witches" och verkligen göra det.
"Burn the heretic! Kill the mutant! Purge the unclean!"
Empiri
Varesig denna onsdag eller torsdag hördes skinntuggande ljud från min viking. Endast en ynka tvättpåse fick maskinen tråckla ihop när jag beslöt mig för att göra en empirisk undersökning av hur mitt skinn skulle klara sig i en snurrande tunnel, alldelles dränkt i vatten av en måttlig värme, i närmare fyrtiofem minuter. Jag fick tålmodigt vänta på resultatet i flera timmar tills alla de andra klädena, som också grundligt hade rengjorts i den artificiella cyklonen, hade torkat. Då var tiden inne. Jag frambringade min sprättkniv och tog ut skinnstycket ur tvättpåsen med yttersta försiktighet. Till min glädje, vid jämförande med ett annan likformat skinnstycke, hade materialet reagerat väl och inte ändras i varken from eller färg. Det hade heller inte smält vilket jag hade bävat för eftersom materialet är gjort av tillberedd olja, också kallad plast. Så det slutgiltiga resultatet är därmed att projekt "Skinnbyxa i plast" kommer att kunna rengöras i 40 grader celcius utan att framkalla sura miner hos skräddaren.
Även om nu inget mer har sytts i dessa byxor sedan de konspiratoriska mötet med väninnerebellen Sandra så har jag klurat lite på placeringen av backfickan. Det jag kom fram till var att jag kommer att tråckla ihop byxbenen och även grensömmen för att sedan kunna bestämma exakt vart jag vill ha fickorna.
Nu är det hög tid att jag med direkta ord förklarar varför projektet heter "Skinnbyxa i plast". Ett par äkta skinnbyxor är gjorda av beredda djurhudar men icke så mina för de är gjorda i konstskinn; plast med ett tyg på avigsidan för stadga och sammanhållning. Anledningen till detta val av material är inte priset på materialet, som är högre i äkta skinn, och heller inte att jag inte sytt i skinn förut och har för mig att det är något speciellt med det man bör vetas vid innan man gör det. Det är istället så att jag helt enkelt inte vet vart jag ska gå för att införskaffa mig äkta skinn och att jag, när visionen kom till mig, såg att det var konstskinn som skulle användas. Jag är känd, ja om jag skulle vara känd, för att följa mina visioner och tänker således göra det.
Hitintills har jag inte ångrat mitt beslut. Tyget är tillfredställande att sy i och man behöver inte overlocka eller zig-zaga sömsmånen heller för tyget repar sig inte. Jag återkommer med mer information och kanske även illustrationer över mitt arbete när jag gjort mer framsteg med mitt projekt.
Även om nu inget mer har sytts i dessa byxor sedan de konspiratoriska mötet med väninnerebellen Sandra så har jag klurat lite på placeringen av backfickan. Det jag kom fram till var att jag kommer att tråckla ihop byxbenen och även grensömmen för att sedan kunna bestämma exakt vart jag vill ha fickorna.
Nu är det hög tid att jag med direkta ord förklarar varför projektet heter "Skinnbyxa i plast". Ett par äkta skinnbyxor är gjorda av beredda djurhudar men icke så mina för de är gjorda i konstskinn; plast med ett tyg på avigsidan för stadga och sammanhållning. Anledningen till detta val av material är inte priset på materialet, som är högre i äkta skinn, och heller inte att jag inte sytt i skinn förut och har för mig att det är något speciellt med det man bör vetas vid innan man gör det. Det är istället så att jag helt enkelt inte vet vart jag ska gå för att införskaffa mig äkta skinn och att jag, när visionen kom till mig, såg att det var konstskinn som skulle användas. Jag är känd, ja om jag skulle vara känd, för att följa mina visioner och tänker således göra det.
Hitintills har jag inte ångrat mitt beslut. Tyget är tillfredställande att sy i och man behöver inte overlocka eller zig-zaga sömsmånen heller för tyget repar sig inte. Jag återkommer med mer information och kanske även illustrationer över mitt arbete när jag gjort mer framsteg med mitt projekt.
Fippla, klura och sy-junta.
Jag ägnade lite tid till att försöka göra den här sidan lite mer personlig och kom så långt till att jag nu förstår vart jag ändrar vilka färger och stilen på texten. Det hade varit lättare om allt var skrivet med HTML tags i stylesheet men så var det icke utan det va CSS och då blir det inte som jag vill riktigt.
I vilket fall som helst så ska jag klura lite mer på själva temat, det kommer nog inte vara grönt men det e skönt just nu för ögat tycker jag. Ska bli lite roligt att pyssla med photoshop och fixa bilder och så när jag väl vet vad jag vill ha.
Nu vet jag vad jag ska skriva iallfall. Igår hade jag och Sandra syjunta. Vi funderade över varför det hette "junta" men visste inte riktigt. Idag slog jag upp det i Svenska akademiens ordbok(SAOB) på nätet och det stod så här: "sällskaplig sammankomst; gille" vilket det ju va även om vi nu bara var två personer vilket jag inte skulle klassa som ett gille.
Men det stod också; "De rebelliska damerna samlas till sina juntor för att diskutera.", vilket var lite roligt tyckte jag, som att vi träffades för att konspirera mot det mansdominerade samhället som rådde när ordets användes på det sättet och smida planer till hur vi skulle få all makt.
Sedan fanns det faktiskt ordet "sy-junta" i uppslagsverket också, vilket betydde: "sällskaplig sammankomst vars deltagare i huvudsak ägnar sig åt att sy" och det stämmer ju precis. Det ska jag också tillägga att det var väldigt trevligt och jag hoppas att vi kommer konspirera lite till i framtiden.
Jag ska berätta mer om vad som syddes och har sytts de närmast passerade dagarna men då vill jag ha bilder också så det får vänta ett litet tag.
I vilket fall som helst så ska jag klura lite mer på själva temat, det kommer nog inte vara grönt men det e skönt just nu för ögat tycker jag. Ska bli lite roligt att pyssla med photoshop och fixa bilder och så när jag väl vet vad jag vill ha.
Nu vet jag vad jag ska skriva iallfall. Igår hade jag och Sandra syjunta. Vi funderade över varför det hette "junta" men visste inte riktigt. Idag slog jag upp det i Svenska akademiens ordbok(SAOB) på nätet och det stod så här: "sällskaplig sammankomst; gille" vilket det ju va även om vi nu bara var två personer vilket jag inte skulle klassa som ett gille.
Men det stod också; "De rebelliska damerna samlas till sina juntor för att diskutera.", vilket var lite roligt tyckte jag, som att vi träffades för att konspirera mot det mansdominerade samhället som rådde när ordets användes på det sättet och smida planer till hur vi skulle få all makt.
Sedan fanns det faktiskt ordet "sy-junta" i uppslagsverket också, vilket betydde: "sällskaplig sammankomst vars deltagare i huvudsak ägnar sig åt att sy" och det stämmer ju precis. Det ska jag också tillägga att det var väldigt trevligt och jag hoppas att vi kommer konspirera lite till i framtiden.
Jag ska berätta mer om vad som syddes och har sytts de närmast passerade dagarna men då vill jag ha bilder också så det får vänta ett litet tag.
Hej på mig
Se här, mitt första inlägg. Kan inte skriva något vettigt för jag får en konstig berättarröst i huvudet som inte alls är jag och då blir det helt fel. Det är redan på väg dit så jag tror jag slutar nu. Hej då mig själv.
