Mer lila och hur en fanatiker växer

Det blev en himmelskt god kålgratäng. Den kittlade mina smaklökar så till den milda grad att jag var tvungen att göra en till. I detta nu står den där inne i den varma ugnen och gottar sig. Ingredienserna är nästintill de samma, med undantag för avsaknaden av palsternacka. Detta är inte för att sagda rotfrukt inte passade i gratängen, tvärtom så gav den en intressant brytning med sin speciella smak, det är istället så att jag inte tänkte på att köpa någon palsternacka när jag var på affären med min gubbe. Eller ja, jag tänkte faktiskt på det men min korg var tung redan och även om en liten palsternacka, till form och vikt liknande en morot för de som inte har en aning om vad jag pratar om, inte väger allt för mycket så ville jag minnas mig, när jag stod där i valet och kvalet, att den innehåller nästintill lika mycket kolhydrater som potäter. Nu när jag slog upp det i den mycket eminenta ordboken Internet så stämmer inte det. Potatis innehåller 16g/100g och palsternacka bara 10,2g. Men ändå, i jämförelse med rödkålen så är det mycket för vår kära, purpurfärgade vän innehåller endast 4,2g/100g.

Processen är mycket enkel. Bryn lite köttfärs, nötfärs i mitt fall, och krydda det med något du tycker om. Jag använde mig av salt, grillkrydda och lite extra grovmalen svartpeppar. Sen strör du över lite mjöl, häller på en skvätt mjölk och blandar om. Mjölet har jag i som för att göra gratängen lite mindre rinnig och mer krämig. Valet att ha mjölk istället för vatten är för att i ugnen så binds inte vattnet upp så bra utan lägger sig på botten och tjurar, medan mjölk är lite tjockare och tycker om att kela med de andra ingredienserna.

Jag hackar rödkål i bitar och lägger de i botten på formen i ett jämnt lager. Storleken på bitarna är lite efter behag, i mitt tycke ska de inte vara för små för då kokar de sönder, men inte heller ska de vara som halva blad för då blir det svårt att servera gratängen utan att allt dras med  på en gång. Mindre bitar går också fortare att koka så att de blir mjuka. jag är säker på att det går bra med vitkål också om man vill, särskilt om man inte tycker om att äta lila mat. Jag hade faktiskt tänkt mig det från början men så tänkte varken Hemköp eller Willys.

Följt av kålen så hackar jag lite gul lök, gul endast för att den är lite starkare än röd lök och ger mer smak. I den förra gratängen var det här jag hade i palsternackan. Jag funderade på att ta lite kålrot där idag men bestämde mig för att det fick duga utan det. Jag hade sedan i köttfärsen i formen och så smulade jag över två bitar grönsaksbuljong. Smulade är kanske att ta i, men jag delade på dem så gott jag kunde i alla fall för att kryddorna skulle sprida sig över hela formen. Man kan säkert ha i buljongen redan i färsen, men jag gjorde så här nu. Slutligen hackade jag lite till rödkål och hade över det som ett täcke över det andra. Sedan hällde jag över två paket med Becel matlagningsgrädde.

Som ni ser så är jag inte så värst specifik vad gäller mängden av varje ingrediens. det är svårt för mig att vara det eftersom jag mest går på känsla när jag lagar mat. Jag gissar på att det blev ungefär 1000g köttfärs den här gången, även om det nog hade räckt med 800g. En gul lök, tillräckligt med rödkål, 5dl matlagningsgrädde, lite kryddor... Ja ni ser att jag aldrig kommer att ge ut en kokbok, men det vill jag inte heller så allt är som det ska.

Här följer lite bilder. Gratängen blev klar medan jag skrev och står och svalnar nu. Sista bilden är på den färdiga maträtten och nej, det är inte bränt det är bara kålen som inte har någon matlagningsgrädde på sig som får en än mörkare färg i ugnen.

   

     



Nu ska jag sluta vara fixerad vid god mat och gå vidare till andra saker. I helgen, lördag-söndag, så var det bröllopsmässa i Norrköping. Nej, jag gick inte dit för upplevelsens skull, det var istället så att jag jobbade. Jag och min vän Sandra representerade butiken Norrköpings Brud & Bal och pratade med så många brudar och brudgummar som vi kunde och delade ut reklam om våra märken och butiken.

Arbetet i sig var mycket simpelt och gick riktigt bra, det var stunderna mellan samtal med potensiella kunder som blev lite långrandiga. Modevisningen var inte någon höjdare. Kanske var det för att alla brudklänningar börjar att se likadana ut eller kanske var det för att konferansiern var en tant som blåste i microfonen när hon talade och för att musiken var så hög att även om man stod i andra änden av det relativt stora rummet så kunde man inte riktigt höra varandra utan mycket ansträngning. Att klänningarna inte satt någe bra på modellerna var också en stor del i besvikelsen. Kanske inte lekmän uppfattar det men som sömmerska som dessutom jobbar till och från med brud och balklänningar kan jag inte undgå att se vad man borde ha gjort med plaggen för att de skulle se bra ut.

Plus i ekvationen var att få ha på sig fina klänningar och klä upp sig lite grand och även att jobba med Sandra igen. Det är mycket roligare att ha en vän, som även hon stör sig på samma skräddarmässiga fel som en själv, att prata med medan man jobbar.

För att sammanfatta upplevelsen så var det, även om jag mest gett minus i texten ovanför, ett riktigt behagligt sätt att tjäna pengar på. Att stå och vara vacker och trevlig är inte precis någonting man kan klaga på. Tvärtom så blir man mycket glad och uppåt av att höra upprepade gånger att man är fin och att klänningen man sytt själv är riktigt uppskattad.

Det som däremot var lite jobbigt var att se alla falska människor som gick på catwalken. Smink ska väl ändå inte dölja vem du är, det ska lyfta fram skönhet eller inte finnas alls. Förstås ska att vi alla är olika och har olika åsikter om vad som uppfattas som "det sköna", men att le falskt och låtsas som att "ja visst du är mycket fin" är inte min grej och jag var glad när allt var över. Om jag måste se en enda bröllopstårta eller vit, fluffig klänning till utan att jag får pengar så svimmar jag. Än en gång visar det sig att jag gjorde rätt i att gifta mig borgligt i jeans och skinnjacka.



Inför helgen, med all nederbörd och kyla, så sydde jag en underkjol i ett mörkgrått ylletyg som jag trodde att jag skulle kunna ha under klänningen. Det visade sig att den blev för lång för det, även om den passar under min gröna kjol, men jag är inte ledsen för det, jag kan ju faktiskt korta av den. Jag använde samma mönster som till flera klänningar och kjolar jag gjort innan, alltså blev det en sjuvådig, vid kjol, och det gick väldigt snabbt och smidigt. Jag lägger härmed till den i listan på vad jag ska visa bild på och förklara lite mer om. Inte nu bara, mina fötter är kalla och vill inte att jag ska klä mig i kjol just nu.



I onsdags fortsatte jag med min 40k armé också. Äntligen blev min Dreadnaught byggd och jag kan vara riktigt lycklig. Det kommer att vara den centrala enheten i min armé bara för att den är så häftig. Jag kommer nog inte kunna spela med den och mina Terminators samtidigt, i alla fall inte med deras Landraider crusader, men det gör inget, den finns där i min legion ändå.

Just det, min legion. Ju mer man leker med sina plastgubbar, lär sig deras namn och historia och tar in allt "fluff, desto mer engagerad och intresserad blir man. Jag längtar till den dagen då jag kan ge igen för när Juha spöade mig i en match, då jag kan säga "Eldar, burn the witches" och verkligen göra det.

"Burn the heretic! Kill the mutant! Purge the unclean!"

Kommentarer
Postat av: Juha

Mums! Maten blev väldigt god. Jag värmde den nu innan jobbet och blev väldigt belåten. Tack Älsklinig =)

2008-10-31 @ 14:44:02
URL: http://ondsaft.blogg.se/
Postat av: Carro

Åh det låter så mumsigt! Bäst av allt är att den passar i min diet :o) Förutsatt att jag skippar mjöl, buljong och byter matlagningsgrädde mot kesella och minimjölk som jag "skakar" ihop till en fluffig sås.

Hoppas din lördagskväll blev mysig! Vi hade en sömning Milla i bilen under vår resa hem efter vårt 3vliga besök hos er! Underbart é kort ;o)

P&K Lillesyster!

2008-11-02 @ 11:58:41
URL: http://caramellen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0