Malinkansy

Det finns många färger i världen och fler nyanser än man kan föreställa sig. En färgblandning som jag tycker är speciellt fin är när man tittar upp mot trädkronor klädda i gröna löv som solen lyser igenom och vinden leker med. Det är en vacker bild av naturen full av liv och glädje och det är en av sakerna som gör grönt till min favoritfärg. Det väcker fantasier i mitt huvud om världen som en orörd skog, om alver och om äventyr och då blir jag glad.

Vad som också väcker fantasier och ger mig idéer är att se olika tyg när jag strosar genom staden och dess olika sybehörsaffärer. Det var en sådan dag som jag ägnade åt att flanera som jag såg ett grönt tyg och nästan kunde höra hur det ropade "Sy en kjol av mig". I mitt huvud började dess skapelse direkt och jag såg hur den måste komma att se ut när den var färdig.

Idag, tisdag igen, hölls den andra sy-juntan i ordningen här i Navestad och drömmen om en kjol i det vakra gröna tyget började att bli verklighet. Men det var inte riktigt så juntan började. Istället var det så att jag vid ett senare tillfälle, efter att ha sett det gröna tyget, tyckte att det skulle vara riktigt fint som en korsett så igår vid midnatt tog jag mig an att göra ett korsettmönster.

Jag började med att rita av ett livmönster och sedan lade jag till en bit ner från midjan så att den skulle sluta strax nedanför höften. Jag delade på fram- och bakstycket vid de insnitt som annars ska vara där och drog ännu flera streck för jag ville att korsetten skulle vara sydd av många smala delar. Så här såg det ut när jag cirka en timme senare var färdig.

1.   2.

3. 4.

1. Bakstycket sett från sidan
2. Framstycket sett från sidan
3. Framstycket och bakstycket
4. Alla delarna isärklippta

Idag när Sandra kom och sy-juntan startade började jag med att klippa ut alla delar i toiletyg, som jag tänker använda som foder, och sedan i det gröna tyget.



Efter att jag hade klippt ut allting så ville jag klippa till bitar av vlieseline också, men upptäckte att jag inte hade tillräckligt mycket av den varan. Jag bestämmde mig slutligen för att lägga korsetten åt sidan och försöka sy den gröna kjolen av de delar av tyget som fanns kvar. Det blev lite pyssel med att få tyget att räcka men till slut gick det och jag sydde ihop allting i en rasande fart. Till min förvåning visade sig kjolen vara för stor så jag fick ta in den ungefär två centimeter i varje söm. Jag lämnade en bit i vänstersidan öppen för där ska dragkedjan sitta som kommer att göra så att jag kan iklä mig kjolen och inte bara sitta och titta på den.

Jag klippte även till en linning som kommer att bli fyra centimeter hög. Jag stadgade hälften av delarna, det vill säge de delar som kommer att ligga utåt eftersom en linning alltid är dubbel, med vlieseline. Sedan sydde jag ihop det och efter att ha nålat ihop det med kjolen ser jag att det kommer att bli riktigt fint, men jag kan inte sy ihop det än för jag vill fodra kjolen och jag har inget foder i rätt färg hemma. Imorgon kommer jag dock göra en ansträngning för att inhandla ett riktigt grönt och fint fodertyg och en grön dragkedja om det finns att hitta. Bilden som följer visar hur kjolen ser ut just nu. Det vita är vlieselinet som sitter på insidan av linningen.



Tillbörligt är också att berätta om en annan händelse. Det var nämligen så att Sandra sydde på en konståkningsklänning i ett syntetiskt materiell. Den blev väldigt fin men så skulle hon prova om man kunde stryka på en sorts kristalliknande stenar på den och då var olyckan framme. En pressduk låg under tyget i och för sig, men hon glömde att lägga den mellan tyget och strykjärnet. Så med strykjärnet på max värme gick det utför. Jag satt i köket och hörde ett "Oops" när tyget smälte och mitt styrkjärn kom att se ut som följer.



Inte en behaglig syn vill jag lova men det är sånt som händer ibland och jag gråter inte över det. Speciellt inte eftersom Sandra har sagt att hon ska kompensera för det. Ett strykjärn i födelsedagspresent tror jag nog och något vi kommer att skratta åt senare.

Förutom konståkningsklänningen så kortade Sandra av en kjol som hon köpte igår och så sydde hon på axelband på den svarta spetsklänningen hon sydde på förra sy-juntan. Vi nålade också dit hur axelbanden skulle sitta i back och nålade upp längden. Viktigt var också att titta på de olika band som hon hade inhandlat och som skulle sitte under bysten på klänningen. Jag tror vi kom fram till att ett ljusrosa sidenband med mönster av rosor och blad passar bäst, knutet i en rosett som en fin detalj.

Jag tänkte också på min korsett när vi provade band och kommer kanske att sy bandet till snörningen av ett lila fodertyg som jag har. Det visar sig i framtiden om det blir så eller inte. Projekt "Gröna fantasier" kommer i alla fall vara roligt att jobba med.

---

Ordlista för Lekmän:

Liv: Delen av ett plagg som går från axeln och till midjan, eller i vissa fall lite längre än midjan.

Vlieseline: Uttalas [Fliselin]. Tyg med klister på baksidan som pressas fast för att ge stadga till ett annat tyg.