Korsettfreak, vem jag?

A COMPLETE AND PRACTICAL METHOD
on
DESIGNING, PATTERNMAKING AND GRADING
for
Girdles, Corsets, Corselettes, Bandeaux, Brassieres, Inner Belts Health Belts, Maternity and Surgical Corsets
with
Special Measurements for Short and Stylish Stouts


När jag tittade på mitt sy-forum idag så hade en vänlig själ postat en länk till den här sidan som jag citerat ovan. Jag tyckte det va så roligt/intressant för att den är gjord för "Short and Stylish Stouts", alltså sådana som jag! Någon dag när mina ögon inte är trötta och helst vill gömma sig så ska jag läsa igenom sidan, som egentligen är ett helt verk om hur man designar och gör mönster till korsetter helt enkelt, publicerat 1933 om jag fattat det rätt. Det ska bli spännande.

Jo sörru det du

Ja a nu har jag officiellt blivit spelledare(kan inte hjälpa att tycka att officiellt inte borde stavas så, rätta mig för gids skull om det är fel). Två söta flick-toreadorer och en juha-nosse fick vara med i ett introduktionsäventyr till Londons kalla gator en vinternatt i december 1887. Jag är ganska nöjd med min instats, vet förståss saker som kan förbättras och saker jag ska vara hårdare på/kvickare med nästa gång. Men skoj var det och jag är osvensk just nu och gottar mig i min stolthet. Det ska bli spännande att fortsätta men jag tror minsann jag måste spelleda lite fantasy innan dess med min man. Han är riktigt hungrig på xp tror jag =)


Jag har fått spela Götterdämmerung också. Ett svenskt skräck- och mysterierollspel som utspelar sig i 1700-talets sverige(eller ja, en session var vi faktiskt i Paris också). Jag spelar en kvinna som är låssmed, men helst utöver sin passion som kombatant istället. Hon är något ivrig och lite,för mycket skulle några säga, nyfiken vilket ofta gör att hon hamnar i intressanta och oftast lite farliga situationer. Vålnader, gargoyler och hemliga sällskap börjar bli vardagsmat allt eftersom hon sjunker djupare in i en dold men ack så verklig del av vår värld. Jag ser myckt fram emot att fortsätta. Typiskt att Juha jobbar natt just nu bara!


Jag köpte tyg idag, igen också. Ett röd/rosa rutigt, lätt vaxat tyg som kommer bli underbart tjusigt som en vårkappa mot lättare duggregn. Sen köpte jag också ett tyg med röda blommor på lila botten som jag ska göra någon slags klänning av till sommaren/våren som så småningom borde komma tycker man. Om den inte gör det så köpte jag ett ylletyg också för några dagar sedan till en riktigt gedigen vinterkappa. Om jag har ett år på mig innan nästa kalla säsong, tänkte jag, kanske jag till och med hinner färdigt.


Oooh jag blev ju riktigt besviken på att den Terry Pratchett bok jag köpte(Folklore of the Discworld) inte var en novell utan mer av ett uppslagsverk, så idag svängde jag förbi akademibokhandeln igen och upptäckte till min förtjusning att de hade fått in nya Pratchett böcker! Nja, kanske inte nya som i just utgvina, men i vilket fall var det sådana jag inte läst. Jag köpte en som heter "Making Money", kommer nog att köpa "Carpe Jugulum" ockkså för Juha sa att den är jätterolig, och so far så är den riktigt bra och Pratchett-ig. Mycket myckt nöjd.


Inte riktigt som min Götter-karaktär, men hon är mycket för revolver och klär sig oftast i manskläder(alltså inte korsett) i alla fall. Känslan stämmer ju, det skulle vart ett spöke i bakgrunden bara =)



Läsa, titta, leka

Ok jag tycker tydligen inte att det är lika roligt att skriva om saker som att faktiskt uppleva dem. Men men, here goes...

Jag har de senaste dagarna:

Läst ut "Brother Odd" av Dean Kontz. De säger att han är en mästerlig skräckförfattare men av någon anledning tyckte jag den mest va rolig och inte alls spooky. Morbid humor eller skeva recensioner?

Vad jag tyckte om den? Nja den utspelar sig ju i modern tid och det är inte riktigt något som drar mig in. Om jag vill uppleva vardagen kan jag gå ut och titta på den istället för att sitta hemma och förundras över hur många scenarion som man kan få fram i rollspelandets värld med hjälp av improvisation, impulsivitet(om det finns ett sådant ord) och passion. Men små element av kul fanns ju i boken. Odds gåva att se döda personer och de smått övernaturliga varelserna som finns med är ett stort plus. I slutet tas dock mycket av magin bort ungefär som när  Qui-Gon Jin pratar om "midichlorians" istället för att låta "the force" vara en mystisk, outgrundig kraft helt enkelt.

Kommer jag läsa mer av Kontz? Kanske om jag får en till av hans böcker, annars... nja det skulle vara en annan bok om Odd då isåfall. Jag tyckte om löftet som gavs i slutet av boken. Kanske finns en uppföljare redan eller så planeras en, kanske kommer jag isåfall att läsa den. Men just nu känner jag suget av att läsa en Terry Pratchett bok. Hittade en idag som är ett samarbete med en annan författare. Den heter något i stil med "Folklore of the Discworld". Jag älskar the discworld och jag har aldrig gillat några häxor så mycket som Pratchetts häxor. Den kan vara riktigt bra.


Tittat på "Public Enemies" med den evigt fascinerande skådespelaren Johnny Depp i huvudrollen. En film helt i min stil. Underbar atmosfär i 30-talets Chicago, massor av skjutande och våld, gentlemanna gangsters och de smått, eller mer än så, galna personerna på både gangster och polissidan. Det skadar inte heller att det är svartvit film som visas på bio i filmen, tunga ånglok på tågstationen helt i metall, underbar gammaldags musik i bakgrunden och snabbttänkta, vällevererade repliker igenom hela filmen. Defenetivt en film jag är glad att vi köpte och som jag förmodligen kommer titta på igen, inspireras av och drömma mig inn i.


Spel-lett rollspel för min man, i jans egenskapade värld. Det är något som hör till ovanligheterna att det är jag som spelleder men jag gillar det mer och mer. Det finns så mycket att göra! Inget är utom min makt, det är min värld och jag kan göra vad jag vill, introducera karaktärer och miljöer som jag tycker är coola. Jag kan skapa hemliga sällskap, gömma skatter för spelaren att hitta, starta romanser, svartsjukedraman, maktspel, vansinnesdåd, allt man kan tänka sig. Och jag gör det i en värld jag trivs i.

Idag sa Juha att det kanske blir jag då som blir nästa spelledare för vår lilla vänskapskrets. Varför inte? Samtidigt som jag blev nervös av hans ord så kändes det spännande och jag hoppas, tänker se till att, jag vågar någon gång. Jag ska träna lite mer på Juha först bara. Jag kommer faktiskt på mer och mer som jag kan arbeta in i min snabbt ihopsatta krönika. Jag hoppas den inte dör ut för snart, men om den gör det ska jag be Juha göra en ny karaktär, kanske i ett annat rollspel, så att jag får leka mera.

Fantasi, here I come.


RSS 2.0